Skolväg
På senaste tiden har jag lärt mig massor om livet på cykelvägen. Värdefull kunskap.
Det första man lär sig är vilka andra människor som man möter, cyklar om, eller blir omcyklad av varje morgon. De fungerar bra som referenspunkter. Man kan lätt räkna ut om man är sen, utan att behöva klocka. I morse mötte jag killen med luva redan vid rondellen. Då blev jag stressad.
En annan viktig detalj man lägger märke till är vem som cyklar om vem. Som 19-åring är det inte värdigt hålla långsammare tempo än en äldre dam med långkjol. Däremot känns det helt okej att bli omcyklad av en översportig 30-åring med toppluva under cykelhjälmen.
Man märker också av viss aggresivitet hos vissa grupper av människor. Det som ser ut som en cykelväg vid ICA Slagsta är "ingen jävla cykelbana" som en äldre man talade om för mig. Lite tidigare ikväll försökte en tant helt uppenbart köra på mig med flit (jag hade glömt lysen och hon var arg för det).
Det är farligt också. Idag cyklade jag in i en stor reklamskylt med lillfingret. Nu går det inte riktigt att böja längre.
