Nu så!
Jag glömde bort att jag skulle skriva igen. Men nu mindes jag igen.
Alltid har jag vetat att jag ska bli lärare. Har verkligen alltid vetat det innerst inne. Men aldrig har jag tänkt det ytterst ytterst. Har alltid tänkt i andra banor. Motarbetat att jag faktistk vet. Inte för att jag inte vill bli lärare. Det vill jag. Utan kanske för att överaska mig själv. I vilket fall som helst helt klart jätteonödigt.
Fast nu så. Nu har jag gett med mig. Nu ska jag bli lärare. Vilken lättnad. Och gud va kul det ska bli.
Kommentarer
Trackback
